När man går ut nian upphör plikten att gå i skolan. Då får man själv bestämma om man vill gå i gymnasiet eller ge sig ut i arbetslivet. Vid 16 år finns en rad rättigheter knutna till arbetslivet. Man får driva ett företag, ta hand om sin arbetsinkomst och betala skatt. Dessutom är man straffmyndig vid 15 år. Samhället säger att man som ung ska ta ansvar men att man inte ska få påverka sin situation. Vad ska man tro på?

I en demokrati väljer folket vem som ska företräda dess intressen. Unga under 18 år utgör 20 procent av befolkningen. I riksdagen är mindre än 2 procent av ledamöterna under 30 år. Och i endast var fjärde kommunfullmäktige finns någon under 30 år. Detta gör att den äldre generationen, som sitter på makten, kan gynna sig själva på ett sätt som går ut över den yngre generationen. Vad är det för demokrati vi har?

Det är en mänsklig rättighet att kunna göra sin röst hörd, att bli lyssnad på och tagen på allvar. FN:s barnkonvention styrker ungas rätt till inflytande. Det är varje lands ansvar att efterleva en konvention. Sverige lever inte upp till barnkonventionen när man som ung ses som morgondagens medborgare och inte deltagare här och nu. Varför ses man som ung mindre värd?

Alla är lika mycket värda och ingen får bli diskriminerad. Men i vårt samhälle är många rasistiska och främlingsfientliga. För att förändra detta måste unga släppas in i demokratin så att man kan delta i diskussioner och få kunskap. Detta kan göras genom att rösträttsåldern sänks. Varför ser samhället att unga hellre stängs ute från demokratin än släpps in i den?

Samhället förändras hela tiden. Senast rösträttsåldern sänktes var 1974. Då trodde man att ett ökat inflytande skulle leda till ett ökat engagemang. Det partipolitiska engagemanget minskar vilket försämrar demokratin. I detta läge borde partierna ta tillvara på det samhällsengagemang som stiger hos unga. Så varför bryr sig inte alla partier?